Global talangkatalog

Komikerkatalog

Bläddra bland komikerprofiler, biografiska sammanfattningar, ursprungsland och officiella länkar.

Komikshower Flest följare Lägg till en komiker

Alla A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Kommande shower Verifierad Profiler med ägare

Börjar på C Verifierad Rensa alla

Visar 49-60 av 127 komiker

Verifierad Ej anspråk gjort

Sverige

Christian Åkesson

1 120 följare

Christian Åkesson är en svensk skådespelare, komiker, programledare och manusförfattare. Född den 7 mars 1986, växte han upp i Staffanstorp. Han är en komisk skådespelare, imitatör och sångare med femton års erfarenhet inom komedi, både som utövare och skribent. Hans karriär började som barnskådespelare på Malmö Opera och i Lunds spexvärld, och senare övergick han från en karriär som officer till komedi. Åkessons professionella karriär började 2011 med sketcher i Ana Gina Show . Han fick uppmärksamhet genom sina framträdanden i TV-programmet "Partaj" på Kanal 5, där han är känd för parodier av Andreas Isaksson och Jimmie Åkesson. Mellan 2012 och 2015 var han med i åtta säsonger av humorprogrammet Partaj , och uppträdde även i Partajs humorshow . Han medverkade i Ballar av stål 2012 som karaktären Bemanningsmannen, och spelade senare i farcen Kuta och Kör . År 2021 spelade han Trazan i musikalen Trazan och Banarne , vilket visade hans mångsidighet som artist. Utöver television har Åkesson medverkat som skapare och stjärna i komediserien Kurt & Lang , och syns även i barnprogrammet Mattemacken . Han arbetar som kreatör på sociala medier, där han skapar korta videor som porträtterar samhällsmedvetna män. Dessa videor har ofta titlar som ”Klimatstrid på Södermalm” och ”Södermalmsbor planerar en semester”, och innehåller sketcher som förutsäger en fas av ”post-woke” samt skildrar samtal om veganism. Hans humorstil involverar att överdriva idealism och göra narr av den, och ofta satiriserar han aspekter av ”woke”-rörelsen. Han porträtterar flera karaktärer i dessa videor, inklusive bekanta. Lokko&Robson Reklambyrå hyllade honom för att vara vass och uppmärksamhetsskapande, medan Annie Lingstrand från Telia Consumer Services berömde hans humor och professionalism. Han bokas ofta som moderator och värd för konferenser, debatter, paneler och kickoff-evenemang, och är tillgänglig för företagsevenemang och samarbeten. Christian Åkesson har under sin karriär mottagit ett flertal utmärkelser. Han har vunnit Humorpriset två gånger (som skådespelare) och är en tre gångers pristagare av Kristallen-utmärkelsen. Han studerade på Spykens teaterlinje och Medieinstitutet i Stockholm, där han utvecklade färdigheter som skådespelare, kreatör och manusförfattare inom revyteatern. Han har erfarenhet både framför och bakom kameran, och är känd för att ha medverkat i över 100 distinkta karaktärer i parodishow.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Frankrike

Camille Dumény

Camille Georges Richomme, känd som Dumény eller Camille Dumény, föddes den 30 augusti 1854 i Paris och dog den 2 augusti 1854. 7 juli 1920 i Nantua. Han arbetade som teaterskådespelare i Frankrike.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Mexiko

Cantinflas

Mario Fortino Alfonso Moreno Reyes, mest känd som Cantinflas, föddes i Mexico City den 12 augusti 1911. Han avled den 20 april 1993. Som mexikansk komiker, skådespelare, filmregissör, mimare, producent, manusförfattare och komiker anses han vara en av de mest framgångsrika mexikanska komikerna. Hans föräldrar var Pedro Moreno Esquivel och María de la Soledad Reyes Guízar; han var den sjätte av fjorton barn, varav åtta överlevde. Innan han etablerade sig som underhållare utforskade Cantinflas andra vägar, övervägde karriärer inom medicin och boxning, och hade en mängd olika jobb, inklusive skomakares assistent, skobrännare, budbärare, postman, taxichaufför, anställd på biljardhall, boxare, och till och med kortvarigt anslöt sig till den mexikanska armén 1928. Cantinflas' komiska stil var distinkt. Han försökte inledningsvis imitera Al Jolson men utvecklade så småningom sin egen persona som en slumområdesbo. Hans humor innehåller mexikanska språkliga drag som intonation, vokabulär och syntax; han porträtterade ofta fattiga bönder eller jordbrukare. Smeknamnet 'Cantinflas' uppstod under hans tidiga framträdanden i vandrande tält, med syfte att dölja hans karriär från hans föräldrar. Han hämtade inspiration från komikern Manuel Medel, samarbetade med honom tidigt i sin karriär och medverkade i tre filmer tillsammans. Hans unika humor ledde till skapandet av nya ord och fraser, som 'ser un cantinflas,' vilket betyder att vara som Cantinflas. Cantinflas uppnådde internationell berömmelse genom sina filmer, inklusive arbete i Hollywood, Kalifornien, USA. Han spelade mot David Niven i Jorden runt på 80 dagar (1950), en roll som gav honom en Golden Globe-utmärkelse för Bästa manliga skådespelare – musikal eller komedi. Charlie Chaplin ansåg honom vara den bästa levande komikern, och Charles Chaplin senare betraktade honom som den bästa levande komikern. Cantinflas bidrog till att inleda Mexikos gyllene filmtidsålder och bidrog avsevärt till dess utveckling. Han var också president för Asociación Nacional de Actores (ANDA) och första generalsekreterare för Sindicato de Trabajadores de la Producción Cinematográfica (STPC), vilket visar hans engagemang i mexikansk politik och näringsliv. Hans karaktär är förknippad med mexikansk nationell identitet, och han motsatte sig praktiken att enväldiga regeringar kontrollerade fackföreningar (charrismo sindical). En film om hans ankomst till Hollywood släpptes 2014.

Visa profil

Carl Ballantine (1917–2009), komiker från USA

Verifierad Ej anspråk gjort

USA

Carl Ballantine

Carl Ballantine, född i USA, förföljde karriärer som en trollkarl, komiker och skådespelare. Han befordrade sig under moniker som "The Great Ballantine", "The Amazing Ballantine" och "Ballantine: The World's Greatest Magician". I sin vaudeville-inspirerade handling presenterade han uppenbarligen bristfälliga eller medvetet transparenta illusionrutiner som regelbundet backfired, vilket ledde honom till att utplåna överdriven besvikelse med ett vryt grin. Historiker tillskriver uppfinningen av komedi magi till honom, och hans stil har lämnat ett märke på både stand-up komiker och scen trollkarlar.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Italien

Carlo Buccirosso

Carlo Buccirosso, född i Neapel den 7 juli 1954, är en italiensk skådespelare, teaterregissör och dramatiker. Han bor för närvarande i Neapel. Efter gymnasiet studerade han juridik men avlade inte examen; han gjorde också elva månaders militärtjänstgöring i Novara 1978. Buccirosso började arbeta med Tato Russo 1978, vilket markerade starten på hans professionella karriär inom scenkonsten. Buccirosso är framför allt känd för sina komiska roller i filmer regisserade av Vincenzo Salemme och Carlo Vanzina. Han porträtterar ofta en stereotypisk neapolitansk man från den lägre medelklassen i dessa filmer, och samarbetar frekvent med Salemme, Maurizio Casagrande, Nando Paone och Biagio Izzo både i teaterföreställningar och filmer. Dessa samarbeten inkluderar verk som ...e fuori nevica! , L'amico del cuore och Premiata pasticceria Bellavista . Buccirosso var också medförfattare till teaterfarsen Il miracolo di don Ciccillo . Vincenzo Salemme uppskattade och värdesatte honom som karaktärsskådespelare, vilket bidrog till deras långvariga professionella relation. Hans arbete har fått betydande uppmärksamhet. Han mottog kritiskt lov och en David di Donatello-nominering för sin roll som Paolo Cirino Pomicino i Il Divo (2008), och medverkade senare i Paolo Sorrentinos The Great Beauty (2013). Buccirosso vann en Nastro d'Argento för Bästa manliga biroll för Song'e Napule (2013) 2014. Han mottog sedan en David di Donatello för Bästa manliga biroll för The Legendary Giulia and Other Miracles (2015), även känd som 'Noi e la Giulia', 2015. Hans omfattande filmografi inkluderar medverkan i titlar som L'ultima scena , Amami , Febbre da cavallo - La mandrakata , Le barzellette , Guardiani delle nuvole , Eccezzziunale veramente - Capitolo secondo... me , och mer nyligen, Mamma o papà? och Il giorno più bello . Han medverkar också i den pågående TV-serien Imma Tataranni - Sostituto procuratore (2019-2025) och medverkade i musikvideon för Clementino och Fabri Fibra's låt 'Chi vuol essere milionario?' 2019. Buccirosso har också spelat Peppino Esposito i TV-serien Un ciclone in famiglia (2006-2008). Även om han generellt är privat angående sitt privatliv har Buccirosso sagt att han aldrig gift sig eller haft barn. Han skämtade med att han alltid agerat för att imponera på en kvinna han aldrig avslöjade. Han arbetade ofta inom italiensk film och TV, vilket visade att han kunde spela många roller och bidra till att göra italienska komedifilmer.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Italien

Carlo Verdone

Carlo Verdone är en italiensk skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare, född i Rom den 17 november 1950. Han har en familjebakgrund som inkluderar en far, Mario Verdone, som var professor i filmhistoria och kritiker, och en mor, Rossana Schiavina, som var professor i litteratur. Hans farfar på fäderns sida, Oreste, var kemist från Pozzuoli (Neapel). Han gick på Collegio Nazareno i Rom, där han träffade Christian De Sica, och studerade senare på Liceo classico i Rom. Verdone tog examen i modern litteratur från Sapienza universitetet i Rom 1976-1977, med en avhandling om italiensk stumfilm, och i filmregi från Centro Sperimentale di Cinematografia 1974. Verdone inledde sin karriär med sin humoristiska stil på 1970-talet. Han medverkade i reklamfilmer för Carosello-programmet och gjorde TV-debut 1977 i varietyprogrammet Non stop . Han introducerade sina karaktärer på TV 1978 i komediserien Non Stop . Sergio Leone gav honom hans filmdebut och handledde honom i filmtekniker. Han gjorde amatörkortfilmer från tidig ungdom, inklusive Poesia solare (1969), Allegoria di primavera (1971) och Elegia notturna (1973). Hans regidebut var Un sacco bello (1980), följt av Fun Is Beautiful (1980) där han spelade tre karaktärer. Han medskrev Journey with Papà med Sergio Leone, och Troppo forte med Verdone och Leone. Verdones verk inkluderar den högt ansedda Bianco, rosso e Verdone (1981), producerad av Sergio Leone och med Elena Fabrizi, samt dess soundtrack komponerat av Ennio Morricone. Han regisserade Talcum Powder (1982) som vann flera David di Donatello-utmärkelser, och skrev manus till den tillsammans med Enrico Oldoini. Sedan 1990-talet har hans verk utforskat mer allvarliga ämnen. Han skrev boken Fatti Coatti 1999. Verdone spelade huvudrollen i filmserien Manual of Love (2005, 2007, 2011) och medverkade i Paolo Sorrentinos The Great Beauty (2013). Han regisserade Blessed Madness (2018), och skrev manus till den tillsammans med Nicola Guaglianone och Menotti. Han har mottagit ett stort antal utmärkelser, inklusive nio David di Donatello-utmärkelser, fyra Globi d’oro-utmärkelser, elva Nastri d'argento-utmärkelser och två Premi Flaiano-utmärkelser. År 2017 tilldelades han en hedersdoktorsexamen i kulturarv och territorium från universitetet i Rom Tor Vergata. Han medverkade nyligen i L'Abbiamo Fatta Grossa (2016), där han spelar Arturo Merlino, en blygsam privatdetektiv, tillsammans med Antonio Albanese som Yuri Pelagatti.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Spanien

Carlos Faemino

Född Juan Carlos Arroyo Urbina och känd som Carlos Faemino arbetar han som humorist och författare och integrerar den komiska duon Faemino och Cassado. Han fungerar också som en grafisk designer, illustratör, musiker, målare och publicist.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Mexiko

Carlos Ignacio

Carlos Ignacio Zaragoza Mora, som agerar under namnet Carlos Ignacio, är en mexikansk tolk tillägnad humor. Det har varit en del av gjutningen av program som The House of Laughing och A Family of.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Ecuador

Carlos Michelena

Carlos Alberto Michelena Soria, känd som ”El Miche”, är en ecuadoriansk skådespelare, komiker, tecknare och humorist, som räknas till de mest representativa gestalterna inom gatuteatern i Ecuador. Hans långa karriär förenar politisk satir, social humor och kritik av ojämlikhet. Han föddes i Quito den 5 januari 1954 i en familj med små medel: fadern var skomakare och modern sålde godis och tidningar på gatan, och som barn hjälpte han själv familjen genom att sälja godis. Han gick i grundskolan på Colegio Simón Bolívar men gick inte ut gymnasiet. Han blev intresserad av teater som tioåring, när han mimade till skivor på en kvartersklubb i El Dorado i Quito. Som femtonåring började han, uppmuntrad av sin mor, följa Casa de la Cultura Ecuatorianas teaterskola som åhörare och arbetade sedan som rekvisitaassistent för gruppen Teatro Ensayo, där han fick sin första roll, i Huasipungo efter Jorge Icazas roman. Han inledde sin skådespelarkarriär vid Casa de la Culturas teaterskola som artonåring, utbildades av regissören Antonio Ordóñez och spelade med Teatro Ensayo i pjäser som Boletín y elegía de las mitas, Dos viejos pánicos och El médico a palos. Senare gick han med i gruppen Ollantay vid Nationella polytekniska skolan och i gruppen Malayerba, och ledde Teatro de la Calle, som spelade på torg och i parker. Sedan 1980-talet är parken El Ejido i Quito hans scen, där han med vitmålat ansikte och i dräkter han själv syr spelar figurer ur vardagen, från grannar, arbetare och gatuförsäljare till politiker och makthavare, och med ironi får publiken att tänka. Pressen har beskrivit El Miche som en korsning mellan en politisk hovnarr och en folklig krönikör. Han har också arbetat i tv, radio och på nätet. År 2011 hade han premiär på en cirkusföreställning, El circo del Miche, som spelades i tre veckor i Carpa Teatro, och 2019 presenterade han El toque del Miche på Teatro Centro de Arte i Guayaquil. Han föredrar öppna platser, där han kan improvisera kring det som händer omkring honom, och undviker tvetydig humor. År 2003 tilldelade Casa de la Cultura Ecuatoriana honom sin Orden för konstnärliga förtjänster.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Argentina

Carlos Núñez Cortés

Carlos Núñez Cortés, kärleksfullt kallad 'Carlitos,' är en mångfacetterad argentinsk artist född i Buenos Aires den 15 oktober 1942. Hans föräldrar var Anselmo Núñez Cortés och Julia Alazdraqui; han har två syskon, Eduardo Enrique och Mónica. Med spanskt ursprung på faderns sida och turkiskt ursprung på moderns sida flyttade hans familj till Posadas (Misiones) när han var sex år, där han bodde fram till tretton års ålder. Denna tidiga erfarenhet gav upphov till ett djupt intresse för natur och vilda djur. Han började pianolektioner vid samma ålder och fortsatte studera med Roberto Saccente, och gav sina första konserter vid fjorton års ålder samtidigt som han självständigt studerade komposition och harmoni. Núñez Cortés’ yrkesliv är nära knutet till den hyllade komedigruppen Les Luthiers. Efter att ha deltagit i studentkörerna vid fakulteterna för exakta vetenskaper och teknik, var han en del av I Musicisti, som senare splittrades i Les Luthiers och I Musicisti. Han anslöt sig till Les Luthiers runt slutet av 1968 och var medlem från 1969 fram till sin pensionering 2017. Inom gruppen betraktas han som en mångsidig medlem med musikaliska, skådespelar- och komponeringsförmågor. Han tjänstgjorde ofta som huvudsångare, och bar ofta melodin i körstycken på grund av sin höga röstomfång, och framförde stycken som 'Voglio Entrare' och serenader. Han bidrog också väsentligt till deras repertoar genom att komponera ett flertal stycken, inklusive 'Las Majas', 'Teorema de Thales', 'San Ictícola', 'Epopeya de Edipo', 'Calypso de las píldoras' och 'Kathy, la reina del saloon'. Han skapade nya instrument för gruppen, som Bunsenflöjten och glamocot, och hanterade vokalarrangemang, exemplifierat av 'Conozca el Interior'. Hans komiska skådespelarförmåga är erkänd och influerad av Charles Chaplin. Utöver sitt arbete med Les Luthiers har Núñez Cortés visat upp ett brett spektrum av intressen och expertis. Han tog en examen i biologisk kemi från Universidad de Buenos Aires (UBA) 1967 och arbetade som kemist fram till 1972. Han är en expert på snäckor, med en stor samling snäckskal, och medförfattade '100 Caracoles Argentinos' tillsammans med naturforskaren Tito Narosky. Han har även skrivit tre böcker på spanska: 'Los juegos de Mastropiero', '100 caracoles argentinos' och 'Memorias de un luthier'. Han är för närvarande kolumnist för podcasten 'La Hora de la Nostalgia'. Núñez Cortés mångsidiga talanger och bidrag till argentinsk kultur, som sträcker sig över musik, komedi, vetenskap och litteratur, befäster hans plats som en unik och bestående figur.

Visa profil

Verifierad Ej anspråk gjort

Mexiko

Carmen Salinas

Carmen Salinas Lozano, kärleksfullt kallad Carmelita Salinas, var en mångfacetterad mexikansk underhållare och politiker. Född i Torreón, Coahuila, Mexiko den 5 oktober 1939, började hon sin karriär tidigt, sjungande och imiterande röster i ett radioprogram i Monterrey vid tio års ålder. Upptäckt av filmproducenten Carlos Amador Martínez 1953 gjorde hon sin filmdebut den 28 oktober samma år på Ópera-biografen. Hennes tv-debut följde 1964, med en roll i telenovelan 'La vecindad'. Under hela sin karriär arbetade hon inom många medier och visade mångsidighet som skådespelare, imitatör, komiker och teaterentreprenör. Salinas framgångsrika karriär sträckte sig över decennier och omfattade en mängd olika roller. Hon medverkade i 115 filmer, med start i 'La vida inútil de Pito Pérez' 1970, och samarbetade ofta med Adalberto Martínez ‘Resortes’ under 1970- och 1980-talen. Hennes omfattande arbete inkluderade också 70 teaterföreställningar, 23 tv-såpoperaer och framträdanden i nio TV-serier som 'La vecindad', 'La frontera' och 'El chofer'. Hon turnerade med musikalen 'Aventurera' och presenterade och producerade pjäsen 1997. Anmärkningsvärt är att hon delade skärmtid med Denzel Washington i filmen 'Man on Fire'. Hennes son, Pedro Plascencia Salinas, bidrog musikaliskt till projekt för Necaxa och Televisa. Utöver underhållning var Carmen Salinas involverad i politiken. Hon förklarade sig vara medlem av det Institutionella Revolutionära Partiet (PRI) sedan barndomen och tjänstgjorde som deputerad i Kammaren för Deputerade från 2015 till 2018. Under sin tid som federal deputerad deltog hon i kommissionerna för jämställdhet, radio och television samt hälsa. Hon gifte sig med Pedro Plascencia Ramírez 1956 och de fick två barn: Pedro Plascencia Salinas och María Eugenia Plascencia. Tyvärr avled Pedro Plascencia Salinas 1994 på grund av cancer. Carmen Salinas Lozano avled i Cuauhtémoc, Ciudad de México den 9 december 2021 och lämnade efter sig ett betydande arv inom mexikansk underhållning och offentlig tjänst.

Visa profil

Caroll Spinney (1933–2019), komiker från USA – Dockor och buktaleri

Verifierad Ej anspråk gjort

USA

Caroll Spinney

Caroll Edwin Spinney, en amerikansk marionett, tecknare, författare, visuell konstnär och talare, tjänade sin största berömmelse genom att föra till livet Big Bird och Oscar the Grouch på Sesame Street, ett jobb han utförde från showens lansering 1969 till 2018.

Visa profil