GiggleTime GiggleTime
Meny
Uppgradera till Premium Skicka in ett skämt Komiker Om oss Vanliga frågor Kontakt

Juridiskt
Integritetspolicy Användarvillkor Cookiepolicy Återbetalnings- och avbokningspolicy Källor
Logga in
Språk
Kategorier
Inställningar
Språk svenska
Trygghetsläge
Autouppspelning av slumpskämt
Aviseringar
Global talangkatalog

Komiker från Storbritannien

Katalog över komiker från Storbritannien: profiler, biografier, foton och sociala länkar.

Lägg till en komiker
Återställ
325 komiker
Ariane Sherine, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Ariane Sherine

Ariane Sherine, född Ariane Sherine Juniper i London den 3 juli 1980, är en brittisk komiker, författare, bokförfattare, journalist och singer-songwriter. Hon är professionellt känd som Ariane Sherine. Hennes varierande kreativa produktion omfattar skrivande för TV och publikationer, stand-up comedy och släpp av musik under artistnamnet Ariane X. Hon beskriver sig själv som en skribent och komiker från norra London. Sherines karriär började tidigt, med en ovanlig koppling till Duran Duran. Vid 16 års ålder blev hon avstängd från skolan. Under tonåren tillbringade hon tid i deras studio och bidrog med sång och piano på två låtar för deras album Pop Trash från 1993. Hon började med journalistik vid 21 års ålder, då hon recenserade album för NME, och skrev senare för publikationer som The Observer, The Spectator, The Sunday Times, The Independent, NME och New Humanist. Hon studerade även musikproduktion vid University of Westminster från 19 års ålder och arbetade som sångare och pianist på barer och hotell. Från 2002 till 2008 använde flera brittiska program hennes humor, däribland 'My Family' och 'Two Pints of Lager and a Packet of Crisps'. Sherines kreativa ansträngningar har resulterat i flera anmärkningsvärda projekt. Hon initierade "The Atheist Bus Campaign" (Ateisternas busskampanj) 2009, som expanderade till att omfatta 13 nationer. År 2003 nådde hon finalen i Laughing Horse New Act of the Year-tävlingen. Dessutom vann hon andra plats i BBC Talent New Sitcom Writers' Award 2002. Sedan dess har hon skrivit mer än 75 artiklar för The Guardians sektion Comment & Debate, med Charlie Brookers stöd ungefär 2008. Hennes första roman, "Shitcom," släpptes självständigt i juli 2021 och hämtar inspiration från hennes arbete som tv-komedi-författare. Hon publicerade boken "Talk Yourself Better" 2018 och skrev musikbiografin "The Real Sinéad O’Connor." Hennes musikkarriär inkluderar komedipopgruppen The Lovely Electric, som släppte ett album 2014. I juni 2021 lanserade hon podcasten "Love Sex Intelligence". Hennes debutsolo-popskiva, "Better," utforskar djupa, personliga teman inklusive föräldras separation och våld; den anlände i februari 2024 medan hon mottog Universal Credit. Samlingen innehåller korrespondens till hennes dotter Lily, 12 år, om depression, ångest, psykisk sjukdom, självmordstankar, abort och domestic våld.

Ben Elton, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Ben Elton

Benjamin Charles Elton, en brittisk serie och författare, har bidragit skript och produktioner över TV, radio, film, romaner, teater och musikaliska shower, samtidigt som de utför som en stand-up handling och visas på skärmen. Han framträdde som en framträdande figur på 1980-talet alternativ komedi scenen, med vänster politiska satir i hans tidiga stand-up rutiner.

Brian Blessed, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Brian Blessed

Brian Blessed, en brittisk karaktärsskådespelare, talare och äventyrare, föddes den 9 oktober 1936 i Mexborough, West Riding of Yorkshire. Hans uppväxt involverade en socialistisk kolgruvarefar, William Blessed, och en mor, Hilda Wall, som fick en nervsammanbrott och genomgick elektroschockbehandling när han var fjorton år. Han är känd för sin distinkta röst och sin storslagna personlighet, egenskaper som har definierat hans karriär under mer än sex decennier. Tidigt i livet gick han på Bolton on Dearne Secondary Modern School och utmärkte sig som skolans boxningsmästare. Efter skolgången tjänstgjorde Blessed i RAF Regiment för statlig tjänstgöring. Därefter ägnade han sig åt skådespeleri och säkrade ett stipendium till Bristol Old Vic Theatre School 1956. Hans skådespelarkarriär inleddes med rollen som PC "Fancy" Smith i polisdramat Z-Cars mellan 1962 och 1965. Möjligheter fortsatte att dyka upp, inklusive ett erbjudande om rollen som Doktorn i Doctor Who 1966, vilket han tackade nej till. Blessed medverkade även i produktioner som Cats (1981), där han spelade Bustopher Jones och Old Deuteronomy. Blessed visade sin fallenhet för komedi genom karaktärer som kung Richard IV i den första säsongen av Blackadder (1983), och genom att medverka i fyra Shakespeenfimfilmer av Kenneth Branagh: Henrik V (1989, som uppnådde en poäng på 97% på Rotten Tomatoes), Mycket av en fars (1993), Hamlet (1996) och Som ni vill (2006). Utöver sin skådespelarkarriär är han en skicklig bergsbestigare, och har framgångsrikt bestigit Mount Everest vid tre tillfällen samt erövrat toppen av Mount Kilimanjaro. För sina insatser inom både konst och välgörenhet utsågs han till Officer of the Order of the British Empire (OBE) 2016. Han fortsätter att arbeta som after-dinner entertainer, och delar roande historier från sin skådespelarkarriär och bergsbestigingsupplevelser, ofta med entusiastiska applåder som resultat.

David Frost, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

David Frost

David Frost, född David Paradine Frost den 7 april 1939 i Tenterden, Kent, var en engelsk tv-programledare, journalist, komiker, författare och mediepersonlighet. Han studerade vid Gonville and Caius College, Cambridge, där han tog en Third Class Honours i engelska 1958, och där han även var redaktör för Varsity och Granta , samt sekreterare i Footlights Drama Society. Han studerade ursprungligen för prästtjänsten och genomgick en kort utbildning som metodistpastor, påverkad av sin far, som var en metodistminister av hugenotisk härkomst. Under sina skolår deltog han i fotboll och cricket, och fick till och med ett kontraktserbjudande från Nottingham Forest F.C. Frosts karriär fick ett stort genomslag 1962 när han ledde den satiriska programserien *That Was the Week That Was* (TW3) på BBC. Han fortsatte att leda TV-program som *The Frost Report* (1966) och *The Frost Programme* (1966-1968). Han uppträdde också med stand-upkomedi på platser som Quaglinos och The Blue Angel i London under 1960-talet. Under hela sin karriär intervjuade han ett stort antal framstående personer, inklusive alla åtta brittiska premiärministrar från 1964 till 2013 och alla sju amerikanska presidenter från 1969 till 2008. En särskilt anmärkningsvärd intervju var med Richard Nixon 1977; detta resulterade i en scenpjäs och filmadaptation, *Frost/Nixon*. År 1983 deltog Frost i grundandet av ITV-stationen TV-am; därefter presenterade han Breakfast with Frost på BBC mellan 1993 och 2005, och programledde Through the Keyhole under en period av tjugo år. Från 2006 till 2012 var han programledare för Frost Over the World på Al Jazeera English, och The Frost Interview 2012. Han hedrades med BAFTA Fellowship 2005 och ett Lifetime Achievement Award vid Emmy Awards 2009. Fraserna ”Hello, good evening and welcome” och ”Seriously, though, he's doing a grand job!” var kännetecken för hans karriär; David Frost avled den 31 augusti 2013, 74 år gammal, under en resa på MS Queen Elizabeth. Under mars 2014 invigdes en minnessten som hedrade honom i Poets' Corner vid Westminster Abbey; efter hans död höll Storbritanniens premiärminister David Cameron ett tal som uttryckte sin respekt.

Gracie Fields, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Gracie Fields

Gracie Fields, född Grace Stansfield den 9 januari 1898 i Rochdale, Lancashire, England, var en brittisk komiker, sångare och skådespelare. Hennes föräldrar var Frederick Stansfield, som arbetade som ingenjör, och Sarah Jane 'Jenny' Bamford Stansfield, en hemmafru och tvätterska. Hon bodde ovanför en fish and chip-butik som ägdes av hennes mormor, Sarah Bamford, och tillbringade sin barndom där samt gick i Rochdales offentliga skolor fram till 13 års ålder. Uppmuntrad av sin mor, Jenny Stansfield, som brukade titta på teaterföreställningar med henne medan hon tvättade kläder åt företagen, inledde Fields sin karriär tidigt och gjorde sitt första scenframträdande 1905 med barnteatergrupper. Fields professionella debut skedde i en varieté på Rochdale Hippodrome 1910. Hon arbetade som halvtidarbetare på ett lokalt bomullsspinneri innan hon satsade på en karriär inom underhållning och gifte sig med Archie Pitt, en komiker och impresario, 1923. Tillsammans turnerade de i Storbritannien från 1915 till 1931 och medverkade i revyn *Mr Tower of London* (1918-1924). Denna show ledde henne till West End 1924, vilket markerade hennes första framträdande där. Fields och Pitts akt kombinerade självironiska skämt, komiska sånger, monologer och "depressionstids"-sånger i en stil som representerade arbetarklassen i norra England. Hon spelade in sin första skiva, *My Blue Heaven*, 1928, som sålde 500 000 exemplar. Under 1930-talet uppnådde Fields erkännande som en av Storbritanniens tio ledande filmstjärnor, vilket gav henne status som världens bäst betalda underhållare; ibland krävde hon en ersättning på £200 000 för fyra filmer. Hennes filmkarriär inkluderade Sally i Vår Gränd (1931), med sin kända låt 'Sally', och efterföljande filmer som Denna Vecka med Grace (1933), Titta Upp och Skratta (1935), Hjärtans Dam (1936), Vi Ska Bli Rika (1938), Behåll Leendet (1938) och Varvs-Sally (1939). Under andra världskriget (1939-1945) underhöll hon allierade trupper. Efter ytterligare framträdanden i Heligt Äktenskap (1943) och Molly och Jag (1945), porträtterade hon senare Miss Marple i den amerikanska TV-filmen Ett Mord Annonseras (1956). Gracie Fields utnämndes till en CBE 1938 och en DBE 1979. Hon spelade in mer än 500 skivor och gav tio Royal Command Performances. Hennes sista offentliga framträdande var 1978, och hon dog den 27 september 1979 i Capri, Italien, i åldern 81 år.

James Nesbitt, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

James Nesbitt

Han är från Ballymena, där hans far, James 'Jim' Nesbitt, arbetade som rektor och hans mor, May Nesbitt, var tjänsteman. Uppvuxen med tre äldre systrar – Margaret, Kathryn och Andrea – inkluderade Nesbits tidiga liv en kort period som flöjtspelare i Ballymena Young Conquerors blåsorkester vid 13 års ålder, då han också gjorde debut som skådespelare i rollen som Artful Dodger i Oliver!. Vid 15 års ålder arbetade han som bingoropare för Barry's Amusements i Portrush, och innan han ägnade sig åt skådespeleri studerade han kortvarigt franska vid Ulster Polytechnic. Han ville ursprungligen bli lärare, och Nesbitt gick på drama skola i London efter att ha avslutat en lärlingsutbildning på en lokal teater. Nesbitt började sin skådespelarkarriär under 1980-talet; hans scenframträdanden började 1987 och inkluderade produktioner av "Up on the Roof" (både 1987 och 1989) och "Paddywack" (1994). Han gjorde sin filmdebut 1991 med "Hear My Song". Erkännande kom mitt på 1990-talet genom roller i "Cold Feet" (1997–2003, 2016–2020) och "Waking Ned" (1998). Han ses ofta först och främst som en TV-komiker, till stor del tack vare sitt arbete i "Cold Feet", där han spelade Adam Williams. Som ett resultat av den rollen belönades han med en British Comedy Award, en Television and Radio Industries Club Award och en National Television Award. Hans insats i "Waking Ned" ledde till en nominering för en Screen Actors Guild Award. Han spelade också rollen som "Pig" Finn i filmen. Utöver komedi har Nesbitt visat på mångsidighet över olika genrer. År 2001 tog han rollen som Jimmy Hands i 'Lucky Break', och 2002 gestaltade han Ivan Cooper i TV-filmen 'Bloody Sunday', en prestation som ledde till ett brittiskt Independent Film Award. Han spelade Tommy Murphy i 'Murphy's Law' (2001–2007), en roll som var speciellt skriven för honom, och vann ett irländskt Film- och TV-pris för sin insats. Han visade ytterligare på sin bredd när han spelade dubbla roller som Tom Jackman och Mr Hyde i 'Jekyll' (2007), vilket resulterade i en Golden Globe-nominering. Hans filmografi inkluderar även medverkan i 'Five Minutes of Heaven' (2009), 'Millions' (2004), Woody Allens 'Match Point' (2005) och 'The Hobbit'-filmerna (2012–2014). Han medverkar för närvarande i medicinska dramaserien 'Monroe' (2011-), och är gift med Sonia sedan 1994, med två döttrar.

Jessica Hynes, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Jessica Hynes

Jessica Hynes, född i Lewisham, London, England 1972 och senare uppvuxen i Brighton, är en engelsk skådespelare, regissör och författare. Hon gick på St Luke's Infant and Junior Schools och Dorothy Stringer School innan hon anslöt sig till National Youth Theatre-kompaniet vid femton års ålder. Scendebuten kom 1990 med Lionel Barts 'Blitz'. Tidiga roller inkluderade framträdanden i Peter Greenaways 'The Baby of Macon' (1991) och Disneys 'Swing Kids' (1993), samt en roll i TV-dramat 'Staying Alive' (1996) och sketchshower som 'Asylum'. Hon uppträdde också med Katy Carmichael som komediduon 'The Liz Hurleys', vilket visade ett tidigt intresse för komisk framförande. Hynes är kanske bäst känd för sitt arbete i 'Spaced' (1999–2001), där hon medverkade som medförfattare och skådespelare, en roll som många uppmärksammade. Hon fick också betydande erkännande för sin roll som Cheryl i 'The Royle Family' från 1998 till 2010. Hennes mångsidighet märks i hennes framträdanden i olika filmserier, inklusive 'Bridget Jones'-filmerna (2004–2016), 'Nativity'-filmerna (2012–2018) och 'Paddington'-filmerna (2017–2024). Andra anmärkningsvärda filmroller inkluderar 'Shaun of the Dead' regisserad av Edgar Wright och en röstroll i 'Harry Potter och Fenixorden'. Hon har även medverkat i filmer med varierande kritik, som 'Swallows and Amazons' (2016) som fick 94% på Rotten Tomatoes, och 'Pudsey hunden: Filmen' (2014) som fick 0%. Under hela sin karriär har Jessica Hynes fått många utmärkelser. Hon har vunnit två BAFTAs av fem nomineringar, inklusive en 2019 för Bästa kvinnliga prestation i en komediserie. Hon har även vunnit två Royal Television Society Awards av tre nomineringar, och två British Comedy Awards av tre nomineringar. Hon nominerades två gånger för en International Emmy Award, ett Tony Award 2009 för sin Broadway-debut i 'The Norman Conquests', och ett Laurence Olivier Award 2002. Mer nyligen deltog hon i S4C-serien Iaith ar Daith 2023 för att lära sig walesiska. Hon fortsätter att arbeta som skådespelare och regissör, med nyliga framträdanden inklusive 'Paddington in Peru' och regisserandet av 'The Fight'. Hennes roller i program som 'Twenty Twelve' (2011–2012) och 'W1A' (2014–2017), samt serien 'There She Goes' (2018–2023) befäster ytterligare hennes närvaro i brittisk TV.

Joanna Lumley, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Joanna Lumley

Joanna Lumley, född Joanna Lamond Lumley den 1 maj 1946, inledde sitt liv i Srinagar, Jammu och Kashmir, Brittiska Indien. Hennes far, Major James Rutherford Lumley, tjänstgjorde i den brittisk-indiska armén under andra världskriget, medan hennes mor hette Thyra Beatrice Rose (född Weir). År 1954 reste hon till England med HMT Empire Windrush. Hon gick på Mickledene School i Rolvenden, Kent, från åtta års ålder och senare på Holmhurst St Mary's Convent School från 11 till 17 års ålder. En kort period som fotografmodell för Brian Duffy följde, vilket visade ett tidigt engagemang i bildkonsten. Lumleys skådespelarkarriär började 1969 med en roll i *On Her Majesty's Secret Service*, där hon medverkade som en Bondbrud. Hon var med i *The Avengers* och *The New Avengers*. Hennes arbete i *Sapphire & Steel* hjälpte till att etablera hennes rykte, och hon medverkade även i filmen *Shirley Valentine* från 1989. Kritiker noterade en risk för att bli stereotypiserad efter att ha rymt från en bild av fromhet, men Lumley fortsatte att utforska mångsidiga roller. Rollen som utan tvekan befäste hennes status som en komisk kraft är Patsy Stone i BBC-sitcomen *Absolutely Fabulous*, som sändes från 1992 till 2012. Kritiker beskrev Patsy som "fräck och oändligt rolig", och Lumleys gestaltning blev synonym med karaktären, ofta beskriven som "berusad, äcklig och nådlös". Hon vann två BAFTA TV Awards för denna roll, tillsammans med en British Comedy Award. Hennes arbete fortsatte med *Absolutely Fabulous: The Movie* 2016. Utöver television har hon uppträtt i teaterproduktioner som *Blithe Spirit* och *Private Lives*, och medverkat i filmer som *James och jättepäronet*, *Kattens mjau*, *EuroTrip*, *Ella Enchanted* och *The Wolf of Wall Street*. Hon hedrades med Special Recognition Award vid National Television Awards 2013 och BAFTA Fellowship-priset 2017. Lumley är också en förespråkare för Survival International och Gurkha Justice Campaign, och blev adlad (DBE) 2022 för sina insatser inom drama, underhållning och välgörenhet.

John Lacy, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

John Lacy

John Lacy var en engelsk komisk skådespelare och dramatiker som fick framgång under restaurationseran. Född omkring 1615, härstammade han troligen från eller nära Doncaster. Hans far, även han vid namn John Lacy, var musiker som avled 1621. Lacy hade en syster, Elizabeth, som gifte sig med Roger Parker omkring 1616. Tidigt i sitt liv, år 1631, började han en lärlingsutbildning hos John Ogilby, som arbetade som danslärare och koreograf. Denna träning bidrog troligen till hans senare scennärvaro. Lacy's karriär tog flera vändningar innan den landade på scenen. Vid 1639 hade han anslutit sig till Beeston's Boys, vilket markerade början på hans skådespelarkarriär. Under det engelska inbördeskriget tjänstgjorde han i de royalistiska styrkorna och hade rangerna löjtnant och kvartermästare. Efter restaurationen 1662 blev Lacy skådespelare i King’s Company, en betydande anställning vid den tiden. Samuel Pepys dokumenterade Lacys komiska framträdanden i sin Dagbok, vilket indikerade skådespelarens popularitet och skicklighet. Han tog sig an anmärkningsvärda roller som titelkaraktären i ”The French Dancing-Mistress” och Johnny Thump i ”Love in a Maze”, båda 1662, och hyllades särskilt för sin tolkning av Teague i ”The Committee” (1663). Hans repertoire inkluderade också framträdanden i verk av Ben Jonson, inklusive ”The Alchemist”, ”Epicene” och ”Volpone”, samt roller som Galliard i ”The Variety” och Scruple i ”The Cheats”. Utöver skådespeleri var Lacy även dramatiker. Han skrev fyra pjäser: ‘Sauny the Scot’ (1667), som anpassade Shakespeares 'The Taming of the Shrew'; 'The Dumb Lady' (1672); 'The Old Troop' (1672); och 'Sir Hercules Buffoon' (1684). År 1667 dömdes Lacy till en kortvarig fängelsetvist för att ha improviserat kritiska kommentarer om korruption vid hovet under en föreställning som kung Karl II deltog i. Han hade ett komplext privatliv, med sju barn med Mary Dickons mellan 1639 och 1649, ytterligare ett barn med Katherine Barnes, och minst sex barn med Margaret Pinnyfather efter att ha gift sig med henne 1659. John Lacy dog den 17 september 1681 och lämnade efter sig ett arv som mångsidig artist och dramatiker från Restaurationsperioden.

Mackenzie Crook, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Mackenzie Crook

En engelsk skådespelare, regissör, komiker och författare, Mackenzie Crook—född Paul James Crook—såg dagens ljus 1971. Han tillbringade sin barndom i Dartford, Kent, efter att först ha fötts i Maidstone, Kent. På grund av en tillväxthormonbrist genomgick Mackenzie Crook tre års hormonbehandling under sin barndom. Hans utbildning inkluderade att gå på Sutton-at-Hone Primary School och Wilmington Grammar School for Boys, men han misslyckades slutligen med sina A-nivåer. I sökandet efter möjligheter bortom skolans begränsade utbud anslöt han sig till en lokal ungdomsteater. Tidigt i karriären hade han jobb på Pizza Hut och Halfords, vilket visade en mångsidig rad erfarenheter innan han fann sin plats inom komedin. Crook började uppträda som karaktärerna Mr. Bagshaw och Charlie Cheese på Londons komediscen, och dessa personas medverkade i Channel 4:s Barking (1998) och kortvarigt i The Eleven O'Clock Show (1998). Han var också programledare för den kortlivade ITV1-showen Comedy Café som Charlie Cheese 1999. Hans arbete utökades till att inkludera rollen som Gareth Keenan i The Office (2001–2003), vilket gav honom en nominering till British Comedy Award. Han var med i casten av TV to Go (2001) och porträtterade senare Ragetti i Pirates of the Caribbean -filmerna (2003–2007). Hans skådespelarmeriter inkluderar även uppträdanden i Game of Thrones och rollen som Orell. Han visade sin mångsidighet ytterligare med roller i The Merchant of Venice (2004) som Launcelot Gobbo, Three and Out (2008) och Christopher Robin . Han försåg röst och rörelser för en karaktär i The Adventures of Tintin: The Secret of the Unicorn (2011). Crooks skriv- och regitalanger är särskilt tydliga i Detectorists , som han skapade, skrev och regisserade. Denna serie fick betydande uppmärksamhet, inklusive en BAFTA för manus och komedi 2015, samt ett Writers Guild Award 2019 för Bästa situationkomedi och en Rose D’Or-utmärkelse 2018 för Bästa situationkomedi. Han nominerades också till en Tony Award 2011 för sin insats i Jerusalem , och nominerades till en Olivier Award 2010 för samma produktion. Hans komiska känsla beskrivs som "mild humor". För närvarande regisserar han sin första spelfilm i Leeds, Yorkshire. Han skapade nyligen och medverkar i Small Prophets på Apple TV, en serie som blandar sorg och förlust med förorternas märkligheter, med små, sanningstalandes andar kallade homunkuli. Många av rekvisitan för Small Prophets tillverkades för hand i ett verkstadsliknande skjul vid hans hem. Programmet sändes ursprungligen på BBC Two i februari innan det fortsattes för en andra säsong på BBC One.

Matilda Ziegler, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Matilda Ziegler

Matilda Ziegler, född Matilda Florence Elizabeth Ziegler den 23 juli 1964, är en engelsk teaterperson från Ashford. Hon är känd för sin mångsidiga skådespelarkarriär som spänner över scen, film och television. Ziegler började sin resa som skådespelare och fick uppmärksamhet för sin gestaltning av Donna Ludlow i den populära tv-serien EastEnders från 1987 till 1989. Denna roll innebar att ta sig an utmanande handlingar, inklusive prostitution, försök till gruppvåldtäkt, heroinberoende och slutligen Donnas död av överdos, vilket markerade en betydande period i hennes tidiga karriär. Hon lämnade EastEnders i april 1989. Under 1990-talet och därefter fortsatte Ziegler att bygga ett imponerande CV. Hon spelade Irma Gobb mot Mr. Bean, och återupptog rollen i både live-action (tidigt 1990-tal) och animerade versioner (2002–2004 & 2015–2019). Hennes scenarbete inkluderar en tolkning som Pearl Pratt i Lark Rise to Candleford (2008–2010), och rollen som Dr. Ruth Anderson i BBC Radio 4:s Rigor Mortis (2004–2006). Zieglers talang har uppmärksammats med nomineringar till både en TMA Award och en Laurence Olivier Award 1994 för hennes insats i The Lady from the Sea. Hon turnerade också i Australien med en prisbelönt produktion av An Inspector Calls, där hon gestaltade karaktären Sheila Birling. År 2001 spelade hon *Twelfth Night* för Royal Shakespeare Company. Hon har också varit involverad i samproduktioner som 'Downstate,' ett samarbete mellan Steppenwolf Theatre Company och National Theatre, som hade premiär i Chicago och senare flyttades till London under våren 2019. Kritiker hyllade 'Downstate' som "upphetsande" och "viktig," medan The New York Times beskrev det som en ”underbar, obekväm moralisk rysare.” Pam MacKinnon regisserade denna produktion. År 2026 regisserade Ziegler pjäsen 'Judgment Day,' och återupptog en roll hon ursprungligen spelade i den brittiska premiären av samma pjäs 1989. Hennes dotter, Faye Ziegler, som tog examen från Oxford School of Drama runt 2026, deltog också i produktionen 2026.

Brittiska komiker och Storbritanniens humorvärld

Storbritannien har en lång och inflytelserik komedihistoria, som har producerat komiker som blivit populära inte bara i Storbritannien utan över hela världen. Från ståuppkomiker och komiska skådespelare till tv-personligheter, författare och artister, täcker brittisk humor ett enormt utbud av stilar och format.

På GiggleTime samlar vi profiler av brittiska komiker, UK-komiker, komediskådespelare och andra personligheter kopplade till humor- och nöjesvärlden. Bläddra igenom profilerna ovan för att ta reda på mer om deras karriärer, framträdanden och bidrag till den brittiska humorscenen.

Ståuppkomiker i Storbritannien

Stand-upkomedi är en viktig del av den brittiska komediscenen, med komiker som uppträder på allt från dedikerade komediklubbar och teatrar till festivaler, pubar och stora nöjeslokaler.

Brittisk stand-up täcker en stor variation av stilar. Vissa komiker fokuserar på observationell humor och vardagsupplevelser, medan andra utforskar berättelser, satir, politiska och sociala ämnen, absurd humor eller personliga erfarenheter. Storbritanniens komediscen har också gett en plattform åt många komiker som senare blev bekanta ansikten på TV, radio och streamingtjänster.

London är en av Storbritanniens stora komedihubbar, men stand-upkomedi kan hittas över hela landet, med aktiva komediscener i städer som Manchester, Birmingham, Edinburgh, Glasgow, Bristol, Liverpool och många andra.

Kända brittiska komiker

Storbritannien har producerat generationer av komiker som blivit välkända genom television, film, radio, teater och live-komedi.

Vissa brittiska komiker är bäst kända för sina stand-up-framträdanden, medan andra har byggt sina karriärer genom situationer, sketchshower, panelsändningar, komedifilmer eller fiktiva karaktärer. Många har också arbetat inom flera områden av underhållning och kombinerat framträdande med skrivande, skådespeleri, programledarskap eller produktion.

Brittisk humor har också haft ett betydande internationellt inflytande. Storbritanniens komiker och humorprogram har utvecklat publik över hela världen, samtidigt som brittiska humorformat och stilar har anpassats för publik i andra länder.

Brittisk komedi på TV och film

Television har spelat en stor roll i utvecklingen av modern brittisk humor. Sketchshows, situationer, panelsändningar, komediserier och satiriska program har introducerat generationer av tittare till nya komiker och artister.

Brittisk humor kan också hittas i filmer, radio, poddar och onlineplattformar. Idag kan komiker bygga upp en publik genom YouTube, sociala medier, poddar och streamingtjänster, utöver traditionell television och liveframträdanden.

Denna kombination av traditionella och digitala medier har skapat möjligheter för både etablerade komiker och nyblivna artister att nå ut till publik i Storbritannien och bortom.

Upptäck brittiska komiker på GiggleTime

Utforska vår samling av brittiska komiker och humorpersonligheter ovan och upptäck artister från olika generationer och områden inom Storbritanniens komediscen.

Du kan använda sökfunktionen för att hitta en specifik komiker eller bläddra i katalogen för att upptäcka nya namn. Individuella profiler kan innehålla biografisk information, karriärdetaljer, framträdanden, fotografier och andra intressanta fakta.

Oavsett om du letar efter brittiska stand-upkomiker, kända brittiska komiker, komediskådespelare, tv-komiker eller ny komedi-talang, gör GiggleTime det enkelt att upptäcka fler komiker från Storbritannien.

Katalogen fortsätter att växa i takt med att nya komiker och humorpersonligheter läggs till.