Ernesto Albán
Ernesto Albán Mosquera var en ecuadoriansk skådespelare, musiker och komiker, en av de mest representativa gestalterna inom 1900-talets folkteater i Ecuador. Han föddes i Ambato den 5 juni 1912 som son till Luis Alfonso Albán Egüez och Dolores Mosquera Veloz, men tillbringade större delen av sitt konstnärliga liv i Quito, där han bodde i mer än fem decennier och blev känd i hela landet. Han började som tangosångare och anslöt i början av 1930-talet till teatersällskap i Quito som Vásconez-Merizalde och Moncayo-Barahona, först i små roller, just när ljudfilmen började dra publiken från den traditionella teatern. Han satte upp pjäser som Alberto Novións En un burro tres baturros, Felipe Sassones A campo traviesa och Argentino en Madrid samt franska vådeviller och spanska komedier av Carlos Arniches, Linares Rivas, Joaquín Dicenta och Jacinto Benavente, och turnerade med stor framgång i hela Ecuador. Vändpunkten i hans karriär kom när han förenade inflytandet från Charlie Chaplin med verk av den ecuadorianske författaren Alfonso García Muñoz, vars Estampas de mi ciudad karikerade Quitos seder och vardagsliv. Ur det skapade han Don Evaristo Corral y Chancleta, figuren som följde honom resten av karriären, och med den grundade han Estampas Quiteñas, humoristiska och satiriska sketcher om landets sociala och politiska liv. På scenen hade Don Evaristo sällskap av Jesusa (Lastenia Rivadeneira), Marlene (Chavica Gómez) och Sarzosa (Carlos Vásconez, senare Oscar Guerra). Estampas turnerade i landet, hyllade vanliga ecuadorianers dygder och drev samtidigt ironiskt med de sittande regeringarnas misstag. Albán ingick också i sällskapet Gómez-Albán med skådespelerskan Olimpia Gómez och sin hustru, Chavica Gómez, som spelade komedier, vådeviller och musikaler. På 1960- och 1970-talen var han samproducent för och spelade i mexikanska filmer, bland dem Contra viento y marea (1962), División narcóticos (1963), Los fenómenos del fútbol, La sonrisa de los pobres, En la mitad del mundo och Las chivas rayadas (1964), Fiebre de juventud (1966), Bromas S.A. (1967) och Santo contra los secuestradores (1973), och han spelade Alejandro i den ecuadorianska filmen Dos para el camino (1981). Ernesto Albán dog i Quito den 22 juli 1984, 72 år gammal. Tusentals människor kom för att hedra honom när hans kropp låg på lit de parade i Teatro Sucre, och han är begravd på Parque de los Recuerdos i Quito.
