Chuck - GiggleTimes tecknade komiker som berättar skämt
GiggleTime för Android
Gratis på Google Play
Hämta appen
GiggleTime - skämt, komiker och komedishower GiggleTime
Meny
Uppgradera till Premium Skicka in ett skämt Komiker Komikshower Komiker med flest följare Om oss Vanliga frågor Kontakt Lägg till en komiker
Hämta appen
Följ oss

Juridiskt
Integritetspolicy Användarvillkor Cookiepolicy Återbetalnings- och avbokningspolicy Källor
Logga in
Språk
Kategorier
Inställningar
Språk svenska svenska
Trygghetsläge
Autouppspelning av slumpskämt
Aviseringar
Global talangkatalog

Komikerkatalog

Bläddra bland komikerprofiler, biografiska sammanfattningar, ursprungsland och officiella länkar.

Börjar på A Verifierad Rensa alla
Visar 109-120 av 206 komiker
Ahir Shah, komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
4 mars 2027 Storbritannien

Ahir Shah

Ahir Shah är en brittisk komiker född den 28 december 1990. Hans föräldrar, Vikram och Alka, härstammar från Indien, och hans mamma arbetar som lärare i en statlig grundskola. Tidigt i sitt liv, vid fem års ålder, utvisades hans mormor till Indien, en händelse som har påverkat delar av hans arbete. Efter att ha studerat på Preston Manor comprehensive school, avslutade han sin utbildning 2012 vid University of Cambridge och tog en examen som omfattade politik, psykologi och sociologi. Shah började uppträda stand-up comedy på öppen scen när han bara var femton år gammal, inspirerad av sin fars uppmuntran att delta i fritidsaktiviteter. Under sina skol- och universitetsår finslipade han kontinuerligt sina komiska färdigheter. Hans debutshow, 'Astrology', hade premiär 2011. Han turnerade i Storbritannien med 'Dots' 2019, en föreställning som fick betydande uppmärksamhet. Utöver stand-up har han medverkat i tv-program som BBC Twos 'The Mash Report', och varit gäst i panelsändningar inklusive 'Have I Got News For You' och 'Mock the Week'. Han har även skådespelarroller i ‘Campus’, ‘Brotherhood’ och ‘Catastrophe,’ och medvärderade 'Explicable Me' med Suzi Ruffell på BBC Radio 2. Shah har bland annat talat om sina erfarenheter av depression i sina stand-uprutiner. Komikerns karriär nådde nya höjder med en HBO-special av 'Dots' 2021 och utgivningen av hans show 'Ends' som en Netflix-special i september 2024. ‘Ends’ gav honom Edinburgh Comedy Award 2023 för Bästa Show, vilket allmänt anses vara en prestigefylld erkännande inom komedivärlden. 2024 medverkade han som medvärd på podcasten 'The Bugle'; för närvarande producerar han en BBC Radio 4-serie med titeln 'Ahir Shah's 7 Blunders of the World,' planerad att släppas 2025. Hans framträdanden har fått positiva recensioner; en kritiker bedömde hans arbete som "årets, om inte decenniets, viktigaste stand-up," medan en annan ansåg en särskild show vara "verkligen enastående." Han arbetar för närvarande på en ny stand-up show, 'Golden,' avsedd för 2026-2027.

Ahmed Berhan Omer, komiker från Sverige – Satir, Roast och förolämpningskomik
Verifierad Ej anspråk gjort
Sverige

Ahmed Berhan Omer

Ahmed Berhan Omer är en svensk stand-upkomiker, skådespelare och programledare. Född i Stockholm den 24 januari 1985, har han eritreeska rötter. Hans föräldrar immigrerade från Eritrea till Sverige i december 1984, när han var ett spädbarn, och bosatte sig i förorterna Rågsved i Stockholm. Han tillbringade sin ungdom med att spela basket och studerade senare ekonomi vid Södertörns högskola. Denna period markerade också början på hans komikerkarriär, då han började uppträda stand-up på puben The Big Ben och vid evenemang på Södertörns högskola. Berhan Omers komiska resa påverkades i hög grad av Kodjo Akolor, som introducerade honom till ståuppscenen. Hans humor speglar ofta hans personliga erfarenheter som ung immigrant i Sverige, och fokuserar frekvent på rasism, fördomar och utmaningarna med ungdom i det moderna samhället. Han använder sig av satir och roast comedy i sina framträdanden, och tar upp ämnen som sex och fördomar. Med inspiration från de amerikanska komikerna Chris Rock och Dave Chappelle är han känd för sin skarpa och satiriska humor. Han fick uppmärksamhet genom framträdanden med Raw Comedy Club på Göta Lejon och har medverkat på StandUp Sverige och andra klubbar över hela Sverige, samt Big Ben Comedy Club. Under hela sin karriär har Berhan Omer utökat sig bortom stand-up. Från 2015 arbetade han för Sveriges Radio i Malmö på programmet Tankesmedjan i P3, och har varit röst i radioprogram som Morgonpasset, Hot Take och Vi måste snacka hår. Han medverkade i filmen Hjärtat 2018 och spelade en huvudroll i pjäsen Mizeria på Kulturhuset Stadsteatern 2022, samt medverkade i '8 kvadrat' (2023) och andra pjäser på Kulturhuset Stadsteatern. Han har även medverkat i tv-serier som Kontoret , Släng dig i brunnen och Bert . Han turnerar med komedigruppen SEMST sedan 2010, och turnerade Estland, Danmark, Storbritannien och Sverige under sommaren 2010. År 2023 vann han utmärkelsen Manlig Komiker Året på Humorgalan och ledde Sommar i P1 . Hans första soloturné, 'Inget driv,' hade premiär 2024. Han driver Debaser Comedy i Stockholm och är gift med Maia Perez, en specialpedagog, med vilken han har två barn. År 2025 vann han Förrädarna på TV4, vilket gav honom 329 000 kr, och kommer att vara värd för den andra säsongen av The Challenge Sverige på TV4 år 2026.

Akite Agnes, komiker från Uganda
Verifierad Ej anspråk gjort
Uganda

Akite Agnes

Akite Agnes är en Ugandan stand-up serie, skådespelerska, MC och filantrop. Hon är mest känd för att spela Arach i TV-serien The Hostel. Hon förekommer också i Pearl Magics drama Girl från Mparo som den nosiga grannen Mama Brian. Hennes komedi fokuserar på de vardagliga utmaningar människor möter i sina dagliga liv.

Al Murray, komiker från Storbritannien – Satir
Verifierad Ej anspråk gjort
23 jan. 2027 Storbritannien

Al Murray

Alastair James Hay Murray, som professionellt kallas Al Murray, är en engelsk komiker född den 10 maj 1968 i Stewkley, Buckinghamshire. En släkting till författaren William Makepeace Thackeray, gick han på Bedford School och var trumslagare i Bedfordshire County Youth Orchestra. Hans far hade tjänster inom både Royal Engineers och British Rail. Murray tog examen från University of Oxford och visade tidigt ett engagemang för intellektuella strävanden parallellt med sina musikintressen. Murray inledde sin komikerkarriär 1994 och arbetade med Harry Hill för BBC Radio 4 samt uppträdde regelbundet på Edinburgh Festival Fringe. Han dök först upp som "Pub Landlord" under Fringe Festival 1994, en karaktär som utmanar publiken att namnge ett land innan han hävdar brittisk överlägsenhet. Denna persona har blivit central i hans arbete i över 20 år. Han mottog nomineringar 1996, 1997 och 1998, men säkrade slutligen Edinburgh Comedy Award 1999. Under sin karriär som sträcker sig över mer än två decennier har han fyllt arenor och stora teatrar världen över. Hans arbete inkluderar framträdanden i Channel 4:s The Word i november 1991 och en kort period som trummis i bandet Evangelista från 1994-1995. Al Murray's komedistil kretsar ofta kring karaktären "Pub Landlord", och utforskar brittisk kultur och historia med en satirisk udd. Han har presenterat flera prisbelönta serier för BBC Four, inklusive Al Murray: Varför hatar alla engelsmän? , Al Murray: Varför vinner britterna varje krig? och Al Murray: Varför hatar alla det brittiska imperiet? , samt specialprogram som Al Murray's Great British War Movies och Al Murray’s Great British Spy Movies . Han har även medverkat i The Royal Variety Performance flera gånger, lett Live at the Apollo och Live at the Palladium , och spelat huvudrollen i situationenkomedin Time Gentlemen Please . Hans teaterarbete inkluderar My Gaff, My Rules , som nominerades till en Olivier Award 2002. Han har fått två Olivier Award-nomineringar för West End-spel och turnerar för närvarande med 'All You Need Is Guv' och 'Guv Island', och har sålt över 130 000 biljetter under 2024. Murray är också författare och har skrivit sex böcker om brittisk kultur och historia, inklusive Victory’45 , som planeras släppas i april 2025, och co-värdar podcasten We Have Ways of Making You Talk med James Holland, med fokus på andra världskrigets historia.

Al Shean (1868–1949), komiker från Tyskland – Sketchkomik
Verifierad Ej anspråk gjort
Tyskland

Al Shean

Al Shean, född Abraham Elieser Adolph Schönberg den 12 maj 1868 i Dornum, Preussens kungarike, var en tysk-amerikansk komiker och skådespelare. Han använde även namnen Adolf, Albert eller Alfred Schönberg. Hans föräldrar var Fanny och Levi eller Louis Schönberg, och hans syster, Minnie, var mor till Marx Brothers: Chico, Harpo, Groucho, Gummo och Zeppo. Sheans far var en trollkarl, vilket möjligen påverkade hans senare karriär. Han emigrerade från Tyskland till New York med sin syster, vilket lade grunden för en Broadwaykarriär. Shean fick erkännande i varietéteatrar, ofta uppträdande tillsammans med sin syster Minnie. År 1912 bildade han ett partnerskap med Edward Gallagher för att bilda komediduon Gallagher och Shean, som först framträdde tillsammans under en turné av The Rose Maid . Duons framträdanden uppnådde betydande popularitet, markerat av låten ”Mister Gallagher and Mister Shean”, en anmärkningsvärd succé inom 1922 års Ziegfeld Follies. Rapporter indikerar dock att de båda partnerna ogillade varandra, och de separerade 1914 efter en dispyt. Minnie Marx hjälpte till att återförena dem 1920, och deras partnerskap från 1920 till 1925 gav dem betydande berömmelse innan det avslutades 1925. Det sägs att Shean skrev Marx Brothers första framgångsrika varietéföreställning, och han hjälpte till att lansera deras karriärer, inklusive att uppträda med dem i en föreställning som hette ‘Fun in Hi Skule’ runt 1911 eller 1912; Groucho spelade en tysklärare, Harpo representerade irländarna med en röd peruk, och Gummo hade en jiddisch accent. Efter att Gallagher och Shean upplöstes, spelade Shean solo i åtta Broadway-föreställningar. Han medverkade i ungefär tre dussin filmer, inklusive San Francisco (1936) som ”Professorn”, The Blue Bird (1940) som en farfar och Hitler's Madman (1943) som en präst. Andra filmframträdanden inkluderade Music in the Air (1934), It’s in the Air (1935), Page Miss Glory (1935), Traveling Saleslady (1935), The King Steps Out (1936), The Law in Her Hands (1936), It Could Happen to You (1937), Live, Love and Learn (1937), The Prisoner of Zenda (1937), The Road Back (1937), Rosalie (1937), 52nd Street (1937), The Great Waltz (1938), Hollywood Hotel (1938), Too Hot to Handle (1938), Broadway Serenade (1939), Joe and Ethel Turp Call on the President (1939), Tish (1942), Crime Doctor (1943), Atlantic City (1944) och The Golden Twenties (1950). Han spelade huvudrollen i 'Father Malachy's Miracle'. Al Shean dog den 12 augusti 1949 i New York City.

Alan Bennett, komiker från Storbritannien – Satir, Sketchkomik
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Alan Bennett

Alan Bennett, född i Armley, Leeds, den 9 maj 1934, är en mångsidig engelsk kreativ personlighet känd för sitt arbete som skådespelare, författare, dramatiker och manusförfattare. Efter att ha gått i Christ Church, Upper Armley, Church of England School och Leeds Modern School, bedrev Alan Bennett högre utbildning vid Oxfords universitet, där han tog en förstklassig examen i historia. Ursprungligen strävade Bennett efter att bli medeltidshistoriker och undervisade i medeltidshistoria vid Oxford i flera år innan han övergick till att skriva på heltid. Hans verk speglar ofta Yorkshirekulturen och kustsemestrarna från hans barndom. Bennett blev känd 1960 vid Edinburgh Festival som en del av den satiriska revyn Beyond the Fringe, och erhöll ett Special Tony Award för sitt deltagande. Sedan dess har hans skrivande varit framgångsrikt inom olika medier, inklusive scen, film och böcker. Han har skrivit många pjäser, inklusive Forty Years On (1968), Getting On (1971), Habeas Corpus (1973) och The Old Country (1977). Hans verk har adapterats till filmer som The Madness of King George (1994), The History Boys (2006) och The Lady in the Van (2015). Bennett är också känd för att ha skapat den populära tv-serien Talking Heads (1988) och för att ha skrivit On the Margin (1966), en sketchserie som senare återupptäcktes. Han skriver inte på uppdrag. The History Boys, som hade premiär på National Theatre 2004, anses av Bennett vara en av hans roligaste pjäser att skriva, och tog mindre än hans vanliga fem år. Denna pjäs, som utspelar sig i 1980-talets Storbritannien, skildrar upplevelserna för åtta elever vid en pojkgymnasieskola i Sheffield och undersöker ämnen som ungdomlig lust, arbetsplatsdynamik bland lärare, sexualitet, mognad och historiens och utbildningens väsen. Den flyttades senare till Broadway och vann sex Tony Awards och tre Olivier Awards. Pjäsen återvänder till Londons West End i april 2027, med förhandsvisningar från den 10 april 2027 och stängning den 24 juli. Bennett har fått många priser, inklusive fyra BAFTA Awards, fyra Laurence Olivier Awards, två Tony Awards och ett Society of London Theatre Special Award 2005. Han anses av många vara sin generations främsta engelska dramatiker, känd för att skildra vardagliga brittiska liv med charm, humor och respekt.

Alan Cumming, komiker från Storbritannien – Kabaré
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Alan Cumming

Alan Cumming är en mångfacetterad underhållare som identifierar sig både som skotsk och amerikansk. Han föddes den 27 januari 1965 i Aberfeldy, Perthshire, Skottland, och hans tidiga liv präglades av faderns yrke som chefsskogsbrukare på Panmure Estate nära Carnoustie. Hans utbildning inkluderade att gå på Monikie Primary School och Carnoustie High School. Cumming's karriär började tidigt, med sin TV-debut 1984 i ITV Granadas Travelling Man. Han fick snabbt erkännande för komiska insatser, bland annat genom att bilda en komediduo vid namn Victor och Barry med Forbes Masson, som debuterade på Edinburgh Fringe 1984. Cumming's mångsidighet märks i olika medier. Han vann en Laurence Olivier-utmärkelse 1991 för Bästa komediprestation för sin insats i "Oavsiktlig död av en anarchist". Hans scenkarriär fortsatte med stor framgång, vilket kulminerade i en Tony Award 1998 för Bästa manliga skådespelare i en musikal för sin tolkning av Cabaret på Broadway. Utöver teater har han gjort anmärkningsvärda filmframträdanden, inklusive roller i Spy Kids-trilogin från 2001 till 2003 som Fegan Floop och som Nightcrawler i X2 (2003), där han återupptog rollen i Avengers: Doomsday (2026). Han visade också sin kreativa kontroll genom att medregissera, medskriva, medproducera och medverka i The Anniversary Party 2001 tillsammans med Jennifer Jason Leigh. Cumming’s tv-arbete har varit särskilt betydelsefullt. Från 2010 till 2016 fick hans insats i The Good Wife stort beröm, vilket resulterade i nomineringar för tre Primetime Emmy Awards, två Screen Actors Guild Awards och två Golden Globe Awards. Mer nyligen medverkade han i Apple TV+-serien Schmigadoon! från 2021 till 2023. Utöver sin skådespelarkarriär har han visat kreativitet som författare; hans publicerade verk inkluderar romanen Tommy's Tale (2002) och två memoarer utgivna 2014 och 2019. För närvarande leder och executive producerar han The Traitors (2023–idag), för vilket han redan vunnit sex Emmys.

Alan Thicke (1947–2016), komiker från Kanada
Verifierad Ej anspråk gjort
Kanada

Alan Thicke

Alan Thicke, född Alan Willis Jeffrey den 1 mars 1947 i Kirkland Lake, Ontario, var en mångfacetterad kanadensisk underhållare. Hans tidiga år präglades av familjeomvälvningar; hans föräldrar, Shirley Greer och William Jeffrey, skilde sig 1953. Han antog senare efternamnet från sin styvpappa, Brian Thicke, en fysiker. Efter att ha tagit examen från Elliot Lake Secondary School 1965, studerade han vid University of Western Ontario och blev medlem i Delta Upsilon-fraterniteten. Dessa formativa erfarenheter bidrog till grunden för hans karriär som skådespelare, kompositör, producent och manusförfattare. Thickes karriär började inom kanadensisk TV. Han ledde Face the Music 1975 och First Impressions under säsongen 1976-77. Under sena 1970-talet var han ofta gästvärd för The Alan Hamel Show . Han ledde sedan The Alan Thicke Show i början av 1980-talet, vilket ledde till en kvällsprogramssnurr kallad Prime Cuts . Hans mångsidighet sträckte sig bortom programledning; han skrev för TV-specialer som The Paul Lynde Halloween Special (1976) och The Barry Manilow Special (1977). Han komponerade också ett stort antal TV-signaturmelodier, ofta i samarbete med Gloria Loring, inklusive teman för Diff’rent Strokes och The Facts of Life . Han ledde till och med ett amerikanskt sent-nattssamtalsprogram, Thicke of the Night , från 1983 till 1984, och co-ledde Walt Disney World Very Merry Christmas Parade från 1983 till 1990. Thicke uppnådde stor igenkänning för sin roll som Dr. Jason Seaver i situationenkomedin Growing Pains , som sändes från 1985 till 1992. Hans prestation gav honom en Golden Globe-nominering 1988. Han återupptog rollen i The Growing Pains Movie (2000) och Growing Pains: Return of the Seavers (2004), och producerade även The Growing Pains Movie . Han medverkade i Disney Channels film Not Quite Human (1987) och dess uppföljare. Senare i sin karriär gjorde han gästframträdanden som sig själv i TV-serier som How I Met Your Mother och This is Us . Alan Thicke avled den 13 december 2016, av en hjärtattack medan han spelade hockey med sin son Carter, och lämnade efter sig ett arv av komiska insatser och musikaliska bidrag.

Alan Young (1919–2016), komiker från Storbritannien
Verifierad Ej anspråk gjort
Storbritannien

Alan Young

Alan Young, född Angus Young den 19 november 1919 i North Shields, Northumberland, England, hade en karriär som spände över radio, film och television. Hans föräldrar var skotska; hans far arbetade både som gruvarbetare och tapdansare, medan hans mor var sångerska. Innan sin sjätte födelsedag flyttade familjen från Edinburgh, Skottland, till West Vancouver, British Columbia, Kanada, efter att först ha flyttat dit när han var ett litet barn. Youngs tidiga intresse för radio utvecklades på grund av astma under barndomen. Han började leverera komiska monologer på scen vid 13 års ålder och hade redan säkrat radioprogram i både Kanada och USA under 1930-talet och tidigt 1940-tal. Under andra världskriget tjänstgjorde Young i den kungliga kanadensiska flottan. Han lämnade flottan efter att ha blivit tilldelad att skriva för en flottshow; det rapporterades att han försökte gå med i den kanadensiska armén men blev avvisad på grund av barndomsastma. Efter att ha fullgjort sin militärtjänstgöring började Young spela huvudroller i humoristiska program, kända som *The Alan Young Show*, som sändes i radio och television från 1940-talet till 1950-talet. Hans roll som Wilbur Post i tv-serien *Mister Ed* (1961–1966) är det han mest är känd för. Under hela sin karriär fortsatte han att medverka i filmer och TV-program, inklusive *Tom Thumb* (1958), *Baker's Hawk* (1976), *Katten från rymden* (1978), *Mickys Jul* (1983), *Kalle Ankas julfilm* (1990), *The Love Boat* (1983) och *Mord, hon skrev* (1986), samt en roll i såpoperan *General Hospital*. Från 1974 till sin död gav han rösten åt Joakim von Düsenstamm, och lånade ut sin röst till filmer och tv-spel. Han dubbade även Flaversham i *Den stora musdetektiven* (1986), med en skotsk dialekt. Young medverkade i den kortlivade sitcomen *Coming of Age* (1988-89). Alan Young avled den 19 maj 2016.

Albert Algoud, komiker från Frankrike – Satir, Sketchkomik
Verifierad Ej anspråk gjort
Frankrike

Albert Algoud

Albert Algoud, född den 23 mars 1950 i Asnières-sur-Seine, är en fransk humorist med en mångsidig och lång karriär. Han kommer från en familj av författare; hans far var François-Marie Algoud, och han är barnbarn till en annan Albert Algoud, båda författare. Innan han fick framgång inom komedin arbetade Algoud som fransk lärare från 1976 till 1988, och undervisade i Haute-Savoie, La Roche-sur-Foron och Poissy. Hans tidiga liv innebar korta perioder av politiskt engagemang, inklusive deltagande i Action Française och senare Gauche prolétarienne, men han lämnade på grund av ideologiska meningsskiljaktigheter. Algouds komiska resa började på radion, först med "Contrebande" i Annecy runt 1970. Han fick bredare erkännande genom sitt arbete i Canal+-program som Nulle Part Ailleurs och Karl Zéro , där han spelade karaktären Pintimbert tillsammans med Karl Zéro. Han bidrog också till skrivandet av sketcher för Nulle Part Ailleurs med Antoine de Caunes och Laurent Chalumeau. Mellan 1989 och 1990 delade Antoine de Caunes, Karl Zéro och han på värdskapet för ett komiskt radioprogram som sändes på RFM. Hans humor beskrivs som absurd och lärd, en blandning av satir och kulturella referenser, och han är känd för sina imitationer av politiska figurer som Hu Jintao, Vladimir Putin och Osama bin Laden. Han medskapade också nyhetspastichen Zérorama med Christophe Bertin 1994, och medverkade i Karl Zéros satiriska nyhetsprogram, Le Vrai Journal de Karl Zéro . Algouds karriär fortsätter att utvecklas. Från 1999 till 2002 var han programledare för kulturtidningen La partie continue på France Inter. Han har skrivit ett flertal böcker, med särskilt fokus på Tintins värld, inklusive en ordbok över Kapten Haddock's förbannelser och en obehörig biografi om Madame Castafiore. År 2023 publicerade han Le Prof qui a sauvé sa vie , en självbiografisk seriestripp. För närvarande medverkar han som 'Père Albert' i France Inter’s Le Fou du roi och À rebrousse poil , och har varit krönikör på La Bande originale sedan 2015. Hans son Boni diagnostiserades med autism ungefär 27 år före nuvarande tid, ett ämne Algoud diskuterar öppet. Han är fortfarande en flitig författare, och har skrivit runt tio böcker tillägnade Tintin, inklusive Le dictionnaire amoureux de Tintin , som hyllar La Roche-sur-Foron.

Alberto Olmedo (1933–1988), komiker från Argentina
Verifierad Ej anspråk gjort
Argentina

Alberto Olmedo

Alberto Olmedo var en argentinsk komiker och skådespelare, född Alberto Orlando Olmedo den 24 augusti 1933 i Rosario, Santa Fe. Känd som ‘El Negro,’ lämnade han ett betydande avtryck på argentinsk underhållningshistoria och anses vara en av dess viktigaste personer. Han avled den 5 mars 1988 i Mar del Plata, Buenos Aires provins. Olmedos tidiga liv innefattade en mängd olika erfarenheter. Ursprungligen en begåvad gymnast och aspirerande skådespelare i tonåren, började han agera med La Comedia de Rosario 1947. Han försörjde sin familj genom diverse jobb, inklusive utkörning åt en grönsakshandlare och slaktare. År 1951 bildade han duon Toño-Olmedo med Antonio Ruiz Viñas. Han flyttade till Buenos Aires i slutet av 1954 för att satsa på en konstnärlig karriär, och arbetade som tekniker på Canal 7 1955 innan han gick över till skådespeleri. Hans filmdebut var i Gringalet 1959. Under hela sin karriär medverkade Olmedo i 49 filmer, som började med Gringalet . Han uppnådde betydande framgång under 1960-talet med barnprogram som Capitán Piluso , där han medverkade tillsammans med Coquito (Humberto Ortiz) från 1960. Han medverkade också i Operación Ja-Já från mars 1964. Hans humoristiska stil innehöll ofta Rosario-slang och berättelser om hans barndom, och han samarbetade ofta med Javier Portales och Jorge Porcel, som tillsammans utvecklade ”comedia picaresca”-stilen under 1970- och 1980-talen. Anmärkningsvärda filmer inkluderade Los Doctores las Prefieren Desnudas (1973), Maridos en Vacaciones (1975) och Sálvese Quien Pueda (1984). Han skapade minnesvärda karaktärer som General González, Rucucu och el Manosanta. Programmet No Toca Botón! var det högst rankade i Argentina under 1980-talet. Han hade också sitt eget program, El Chupete , och ställdes kortvarigt inför ett avstängning från tv:n 1976 efter ett spratt i hans program. På 1980-talet övergick Olmedos arbete till familjevänliga filmer med Jorge Porcel, Moria Casán och Susana Giménez. Dessa inkluderade Los fierecillos se divierten (1983), Rambito y Rambón, primera misión (1986), Los colimbas se divierten (1986) och Los colimbas al ataque (1987). Han var gift två gånger, först med Judith Jaroslavsky 1958 och senare med Tita Russ 1967, och hade sex barn. Hans barndomshem låg på Tucumán 2765 i Rosario, och hans far var José Mautone, av sicilianskt ursprung.